Boréalisme. Le Nord comme espace discursif

Résumé En De

Since antiquity the North has fascinated historians, geographers, philosophers and Southern writers, who have projected various forms of discourse onto it, from scientific observations or social and political considerations to dreams, fears and fantasies. This projection can be referred to as “borealism”, by analogy with the term “Orientalism”, as defined by Edward Saïd. Borealism describes the North as a discursive space, produced by and for the South. Unlike orientalism, which is exclusively produced by Occidental discourse, borealism is also sometimes reproduced in Nordic expressions of self-identity.This article will study borealism as a “grammar” of the North made up of three types of discourse: the first emerges from scientific exploration and anthropology, the second from a political will linked with the colonisation of the most northern spaces, and the third expressing the representation of a dream and fantasy space.

Ända sedan antiken har Norden fascinerat historiker, geografer, filosofer och författare från södra Europa. De har projicerat sina föreställningar om Norden i en diskurs, där vetenskapliga observationer blandats med sociala och politiska idéer liksom med drömmar, mardrömmar och fantasier. Denna projektion kan kallas « borealism » i analogi med Edvard Saïds begrepp « orientalism ».Borealismen är en diskurs där Norden är en plats som skapas av och för Syd. Men till skillnad från orientalismen, som uteslutande är skapad av Väst, är borealismen också befruktad av inspel från de nordiska kulturerna. I den här artikeln analyseras borealismen som en grammatik över Norden bestående av tre sammantvinnade diskurser: den första härstammar från naturvetenskapliga studier och antropologi, den andra från politiken och viljan att kolonisera de nordligaste delarna av Skandinavien och den tredje handlar om Norden som en dröm och en fantasi.